Okej!

Okej! Det är dags att meddela er få som fortfarande hänger er kvar! Jag har, sedan en månad tillbaka, bloggat på en annan blogg! Välkomna in dit och följ min träning och mina resor världen över! Ni har väl inte missat att jag åker till Budapest om två veckor? Eller att jag drar till Tanzania i februari? Eller att jag kämpar på med träningen som en galning?
 
Kika in och uppdatera er här: http://jennifermilton.blogg.se  
 
http://jennifermilton.blogg.se 
 

40 min morgonPW, 60 min innebandy

Och hur gick det igår? Med min träning menar ni? 7 minuter gympa, ett par slag på säcken och 7 minuter skidåkning. Jag blev iallafall varm...
 
Men igår var igår och idag blev det nya tag! 40 minuter morgonPW följt av 60 minuter stenhård innebandyträning!! Jag var sjöblöt efteråt och jag kunde nästan vrida ur svetten ur mitt linne!
 
Har du tränat idag?
 

Nu blir det träning

Nu drar jag ut och tränar. Inte löpning, inte gym, inte cykling, inte vanlig styrka. Nu kör jag ett rejält pass inspirerat av boxning och vanlig kroppsstyrketräning. Nu jäklar!!
 
 

Sometimes you just need to fly away, to find the reason why you love your place on earth

 
Värme. Sol. Klarblått vatten. Bikini. Sommarkläder. Varma vindar. Frihet. Egypten. 2012.
 

I'll be the reason for your pain, and you can put the blame on me

Och så kom snön... När jag vaknade upp med min käraste vän imorse, slog en snabblick ut och upptäckte att snön låg kvar, så kändes det faktiskt ganska bra. Det lyser upp så fint. Kylan är också alldeles perfekt, jag ser dock inte framemot måndagens Rysskyla!!
 
För tillfället har jag tagit paus i pluggandet och ska snart ha prov. Fysikprov nämligen. Jag har ju lite att ta igen efter Egyptenresan...
 
Ikväll SKA och MÅSTE jag träna. Jag behöver det, mitt huvud behöver det. Jag tänker åka hem, springa en vända i snön, komma in, duscha, göra en kopp varm choklad och sedan slänga mig raklång i soffan och zappa bland värdelösa program. Sånt gillas! Två dagar kvar till första december, 3 dagar kvar till första advent och 26 dagar kvar till julafton, okej!
 
 

Nytt i garderoben, så som vi säger!

 
Idag fick det bli tröstshopping, sådant botar allt, även regniga dagar!
 
Byxor, 199:- på Cubus. Tröja, 399:- på Cubus. Grymt nöjd!

And you can't put the blame on me

 
Tre bilder ifrån Egypten. Otroligt vackra berg, en get som drack ur en colamugg och värme. SaknarT.
 
Förövrigt, för någon timme sedan så sprang jag cirkus 7 kilometer. Men är jag bäst eller är jag BÄST!?
 
Nu? Sova. Imorgonbitti? Morgonpromenad och sen skola....................................

SHMSOBSMRBNSBNSBF så trött jag är på allt!

Såhär snygg skulle jag vilja vara idag. Osminkad, snyggaste halsbandet, utsläppt rakt hår och ett fett leende.
 
 
Idag känns livet motigt. Det är mycket i skolan och det är mycket med allt. Helst av allt vill jag åka hem nu, lägga mig i sängen och rulla ihop mig till en boll och sedan ligga där och varva gråtande med tv-tittande. Det blir för mycket nu helt enkelt. Och pluggandet? Jag har sjukt mycket kvar. Om ett dygn sitter jag på flyget ned mot Egypten, det ska bli sjukt skönt men jag har inte energin att göra ett 2,5 timmars matteprov, skriva en svenska-analys på 4-6 sidor samt en engelska uppsats, PÅ ETT DYGN.
 
ahehahehhshreshareherberbrebwqewegkowvkow,vwgnwringwwvwplps.
 
Så, nu är lite ilska och frustation satta i ord här på bloggen. Bra.
 
Jag återkommer senare, när glädjen inte längre har f ' (x)= 0 och x:et i den funktionen sätts in i f ''(x) och blir ett positivt svar, alltså en minipunkt i min glädje-graf. Kortfattat: jag befinner mig så långt ned i grafen som det bara går. Punkt!
 
 

Tunga skoldagar men jag mår förjävla bra ändå, så du vet

Pust, konk och stön!
 
Totalt fem timmars skrivande på min svenska analys, varav en halvtimmes skrivade på bussen. Kan. Inte. Sluta. Är inte i ett sådant mode att fingrarna bara flyger över tangentbordet. Det är verkligen kamp-flyktstress inom mig nu. Aderalinet sprutar, så mycket att hinna med men så lite tid. Men jag ska kämpa på.
 
Idrottsprov på torsdag. Matteprov på fredag. In med svenska-uppsats på fredag. Klar med engelska-uppsats på lördag. Punkt. Och så lite franska och lite MYCKET fysik också.
 
När jag sätter mig på planet på lördagmorgon så kommer jag vara totalt avliden. Jag kommer inte orka använda en enda milimeter till av mina hjärnceller. Fast nu ska jag kämpa på, inte tid att deppa ihop! Två A4:sidor kvar på uppsatsen och jag närmar mig ett slut!!
 
HEJAHEJA, till mig och till alla er andra därute, oavsett om det är jobb, skola, vännner, träning, whatsoever! Idag kämpar vi på och firar att det är tisdag, en förjävla bra dag!!
 
Bilder som gör mig glad, lycklig och som ger mig energi! Jag har det så bra med mina vänner!
 
Ps. I guess formatet blidde wierd? Ignore it! :)

Miles away from where I wanna be

Tröttheten är bara förnamnet denna måndag. Efter alldeles för lite sömn inatt försov jag mig och fick stressa igenom morgonen. Plugg i skolan mellan 08:45 och 16:15. En rask promenad till bibblan för matteplugg en timme och runt sju var jag hemma. Åt lite mat och sedan har jag städat.
 
Pust.
 
Nu är jag totalt död. En dusch på det och sedan sova, låter något så förjäkla bra!
 
Fem dagar kvar tills Egypten, bara att stå ut denna tunga skolvecka!
 
Jag i ett nötskal, men checka de milslånga benen!?!?

As we once said. Lysekil var där vi var.

En grymt fin bild från Bohuslän!
 
Jag var ju nere på västkusten, lysekil, för en vecka sedan vilket jag inte nämt så mycket om. Vi hade det bra men vi gjorde inte så mycket. Åt chokladpudding, åt för mycket mat, bestigde ett berg, såg ca 10 filmer (utan överdrift) och sov. Grymt skönt och jag längtade hem de sista dagarna, just som det ska va efter en slapparvecka!
 
Lite bilder från den veckan får komma upp sen. Superdupertruper as we once said :)

Jag vill inte bara sola och bada, utan jag vill uppleva befolkningen, naturen och kulturen.

Jag sitter vid köksbordet iklädd morgonrock och med datorn framför näsan. Jag bläddrar igenom bloggar och jag söker på resor. Resor till solen, resor till skidbackarna och till storstäder, till kultur, upplevelser och avkoppling. Jag mår på något sett så bra när jag får kolla på resor, drömma mig bort och önska att jag får uppleva just den platsen, just den kulturen. Även fast jag redan har 5 veckors utomlandsvistelse att beta av innan jag står på Arlanda igen, påväg hem och utan att veta när jag åter ska få stå på Arlanda flygplats, så vill jag hitta nya destinationer. Det är som en drog, jag vill inte att resandet ska ta slut. Jag vill hela tiden ha mera, för att resa är det underbaraste som finns.
 
På lördag, om sex dagar, är jag åter på Arlanda flygplats och ska flyga ned till Egypten. Sol, bad, snorkling, mat och vila. Men jag hoppas jag får uppleva lite kultur med. Jag längtar efter att träffa en egypt som vi kan utbyta tankar med, få höra om dennes kultur, värderingar och liv. Det är vad jag tycker är spännande med resor, det är därför jag fanatiskt letar efter flera resor.
 
När vi var i Thailand i vintras fann i två thailändare som kom att bli våra bästa vänner. Jag minns dem än idag och vi har fortfarande delade minnen. Det var det som gjorde den resan fantastisk, att vi fick möta dessa thailändare och höra om deras kultur, dela på deras upplevelser och bara lära känna nytt folk.
 
I vinter ska jag jobba som volontär på ett barnhem i Tanzania. Det ska bli grymt och jag längtar efter den där känslan när man finner en ny vän, från ett annat land. Där vi kan dela erfarenheter, kultur, upplevelser och dela på livet under månaden jag är där.
 
För att för mig handlar resa inte längre så mycket om att få en snygg bränna eller att göra bomben flest gånger ned i poolen. Det handlar om det också, för jag njuter gärna av det med, men det är inte längre huvudsaken. Nu vill jag uppleva naturen och omgivningen och uppleva befolkningen!
 
Nu längtar jag galet till både Egypten och Tanzania, och suget efter att boka nya resor minskar. Jag har ju trots allt 5 veckor att uppleva först, i Afrika, med både natur och kultur.
 
En dålig bild från Thailand!

En förJÄVLA bra träningsdag!

Vart försvann den där älskade träningströjan? Gone..
 
 
06:00 stod jag utanför ytterdörren iförd träningskläder och startade min powerwalk. Strax under timmen promenerade jag över fälten med ett lätt snöfall över mig. Jag fick gå fort för att få behålla någon värme, kylan knaprade sig långsamt snabbt in mot min kropp och snart var benen väl nedkylda.
 
Efter skolan blev det ett pass Ass'n ABS. Det är så JÄVLA roligt och så JÄVLA tungt. Ja, jag svär, förlåt, men jag måste verkligen betona det båda, det är sjukt kul och sjukt jobbigt. Punkt.
 
När jag kom hem kastade jag i mig en herrans massa mat. 14 köttbullar, massoooor med pasta och så lite ketchup. Och ett par glas med mellanmjölk. Sen fick jag frågan om jag ville springa ett varv i spåret, det var mamma som frågade. Upp och iväg för att avverka 2 snabba kilometer. Jag fick damp på hunden och stannade vid två, annars hade jag kunnat beta av 2 till.
 
Bra träningsdag och nu är jag så trött så jag gråter. Klockan är ställd på 5:20 för att gå ut på powerwalk. Jag vill inte tänker jag nu, men efteråt är det så underbart skönt. Är ni med mig?
 
 

Jag kanske ska vila någon dag med?

 
Efter en hel vecka av desserter varje kväll, för stora portioner mat och för lite motion så bestämde jag mig, nu väntar hårdträning. Fram med papper och penna och jag börjar skissa på en plan. Löpning, gym, gruppass och morgonpromenader. Jag är på hugget och låter planerna flöda.
 
Planen sträcker sig från tisdagen som var idag till fredagen nästa vecka. Jag börjar skissa in promenader i min plan, morgonpromenader närmre bestämt, ca 05:30-06:30 varje dag. Jag lämnar det osagt för helgen och bestämmer att jag med frihet ska välja vilken tid på dygnet denna timme ska placeras ut på helgen.
 
Vidare fortsätter jag med träningen. Jag har svårt att bestämma om jag med noggrannhet ska planera in varenda pass i grund och botten eller om jag ska ge mig mer frihet. Efter lite tänkande slopar jag idèen med att bestämma till punkt och pricka, jag arbetar bäst under frihet och eget ansvar. Men det är så kul att skissa på denna plan att jag fortsätter och skriver ett par rader till. Exercises I want and have to do, namnger jag det. Ass'n ABS, boxercise och challenge börjar jag. Det ska jag hinna innan fredagen nästa vecka. Jag fortsätter; minst en löptur och minst ett gympass med 30 minuter crosstrainer plus armstyrka. Kanske ett pass spinning vore kul också. Och ett corepass på gymmet!? Listan på träningspass jag vill genomföra eskalerar och blir längre än listan över antal dagar. Jag kanske ska vila någon dag med?
 
 

någonstans i Sverige

Nu sitter jag på ett tåg, någonstans i Sverige. Tre timmar sen vi lämnade huset och ca 5,5 timme kvar tills jag står i mitt rum. Det ska bli galet skönt att komma hem. Veckan har varit underbar med sömn, mat och äventyr! Dock har det blivit alldeles för mycket mat och alldeles för lite motion så nu börjar hårdträningen inför Egypten om knappt två veckor!! Jag har en liten plan som kommer upp senare. Nu? Fördriva timmar här på tåget!

Cuz it's time for Africa

Shit pommes frites. Jag tar ett djupt andetag, kanske lite för djupt men jag försöker lugna mig själv. Det smset från mamma, det smset innehållande det jag vet kommer förändra mig och mitt liv. Dem orden som gör mig rädd, lycklig och jävligt glad på samma gång. Fast just nu är jag jävligt rädd.
 
"Nu har jag betalat fakturan för resan till Tanzania, du har **** kr kvar på kontot. Puss".
 
Fan, jag är nog något så förjäkla rädd. Och glad. Och lycklig.
 
Det är nu bokat och klart, den 9 februari åker jag till Arusha, Tanzania helt ensam. Inte för att sola och inte för att bada, utan för att vara volontär på ett barnhem i EN MÅNAD. Det är galet långt borta, det är galet ensamt och galet länge. Och sen så är det ju galet HÄFTIGT med!
 
Jag lägger mina nervositetskänslor åt sidan och längtar. Drömmer mig bort och längtar lite till. Om 3 månader och 10 dagar så står jag på Kilimanjaros flygplats och väntar på någon. Lite ensam, jävligt rädd och galet mycket förväntansfull. Det kommer bli galet bra!
 
Moshi - Bilder Moshi, Tanzania
Moshi - Bilder Moshi, Tanzania
Cus it's time for Africa!!

Nu drar vi!

 
Nu drar jag och pinglan till Götet och sedan upp mot Lekene på västkusten! Grymt! Fast jag kommer sakna pojken min, uscha hur mycket man kan sakna något redan efter 1,5 dygn!
 
Imorgon kommer ett inlägg upp där jag avslöjar en sak som händer i vinter, det vill ni inte missa!! Annars hörs vi kanske över något enstaka mobilinlägg och sedan hörs vi nästa måndag, anländer runt nio här i Uppsala! :)

Vackrare vänner, på både utsidan och insidan, finns inte

Jag har tamejtusan de finaste vännerna på jorden!
 
Och om ni undrar varför det kommer upp bilder där jag and ma fränds bär kläder och frillor från ett annat decenium så är det för att vi var utklädda till 80-talister förra veckan! Grymt snygga! Fast jag diggar åtminstonde stämningen som kläderna medförde, det var en jäkla glädje :)

För det kanske är på dina axlar som jag blir komplett

 
Lite snö och lite regn, lite kyla och lite fuktighet. Jag vet inte vilket det är jag ska välkomna, en otroligt tidig vinter eller en otroligt kylig höst? För min del får vintern dröja ett tag till, jag föredrar när årstiderna går som det egentligen är planerat. En vår, en sommar, en höst mellan september och november och en vinter från december till kanske mars. Så låt oss säga att vi kallar detta väder höst fram tills första december, det kan jag leva med.
 
Jag vet inte riktigt varför det blev en update om det Uppländska vädret, men en uppdatering är en uppdatering, inte fyskam på det inte.
 
Om ett par timmar intar jag och bästis tåget mot Göteborg. Längtar. Jag har med mig dricka, pannkakor, pastasallad, fruktsallad och russin. Jag funderar på att göra en sockerkaka också, men jag vet inte jag, vill jag verkligen rulla av tåget i Göteborg?
 
Nu blev inlägget galet långt, att jag inte lär mig... Men när fingrarna väl börjat knappa på tangenterna så är det svårt att sluta, det är ju så galet kul att skriva!
 
En fin höstdag för sisådär en vecka sedan. Ja, det är höst.

Bästis, jag och västkusten!

Jag SKA skärpa mig med bloggningen, fast det säger jag ju varje gång... Men livet rullar på i ett sådant fasligt tempo att tiden inte ens räcker till för att borsta tänderna på morgonen. Nejnej, lugna nu, jag borstar mina tänder både morgon och kväll, det var mer en dålig metafor till att jag inte har tid över.
 
Nog om det, nu är det höstlov och imorgon åker jag till västkusten, där ska tid med bästis spenderas. Jag ser framemot en relaxing-vecka med snack, mys, cykelturer till havet, promenader i skogen, fotande, allsång vid sjön med bara oss två och att bara leva. Jag behöver en sån vecka där allt vi gör inte är något stort i andras ögon, men i våra ögon är det minnen för livet, en sån vecka är vad jag behöver! Bästis och jag ♥
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0