Hur jag började med löpningen? Förra året, runt första maj, bestämde jag med min vän Jonas att vi skulle ut och springa. Runt sjön skulle vi och jag följde lydigt med. Solen hettade något enormt och jag var trött&hungrig efter skolan, men vi började springa. Och vi sprang och sprang och sprang! Ett par pauser fick det bli, jag hade ju trots allt inte sån bra kondis och det var varmt mitt ute på åkrarna i maj-solen.

Halvvägs såg jag farfar vännina. Jag som försökte spara på krafterna väste ut "Jag...känner....henne...öhhh"! Detta är en mening som jag blivit väl retad för av Jonas det senaste året! ;)

Andra händelsen var under upploppet som bestod av en tuuung backe. Springer förbi en man med ett litet barn och efter att jag klagat över hur trött jag är till Jonas utbrister mannen "kom igen nu, inget latande!! ;)". Han skojade ju såklart, men att höra dessa ord efter en mil utan kondis känner man sig jääävligt less!! ;)

Jonas hade sagt att rundan var 1 mil, men det visade sig att det var ca 13km! MEN, känslan över att ha sprungit så långt första gången, utan kondis, den känslan var guldvärd!!

Efter detta långlånga pass var jag igång för fullt med löpningen! Flera pass med Jonas och flera pass med löparklubben Rex, sen rullade det på över sommaren!


Glad, nytränad tjej våren 2011!!